Jag har alltid längtat efter att känna mig fri, min längtan blev en vägvisare till ett större och friare liv. När jag accepterade mig själv i befintligt skick upptäckte jag en människa av kött och blod, en människa märkt av livets erfarenheter. Jag fann modet att bejaka min mänsklighet, kunde acceptera att sårbarheten är en del av livet. Att jag inte är perfekt och att det är precis som det ska vara.

Både mitt skrivande och mitt bildskapande innebär att utforska, det är att ställa frågor och söka svar. Två av mina viktigaste frågor är: Vart är jag på väg? och Varför? När jag sökte svar på frågorna insåg jag att livet inte bara händer med mig, de val jag gör påverkar hur livet utvecklas. Vid varje val, litet som stort, medvetet eller omedvetet, sår jag ett frö för framtiden.

Våren 2017 gav jag ut boken Som en parkbänk för själen. Texterna reflekterar över vad det är att vara människa på temat längtan-mod-frihet. Boken har många bilder och är resultatet av en sex år lång process. Det känns som en naturlig fortsättning på mitt kreativa skapande och min längtan att beröra och kommunicera.

När jag tänker tillbaka så började allt på Varangerhalvön, mitt fotograferande tog fart och en vision började gro. Ett besök under några sommarveckor förändrade mitt liv. Sedan dess har jag närmat mig min egen sårbarhet, satt ord på mitt liv och min historia. Jag har försonats med livet som det blev och valt inriktning för mitt fortsatta liv. Nu vill jag leva helhjärtat.

Jag vill inspirera människor att ta livet på allvar, att lyssna till sin längtan och inte bara låta livet hända. Att våga lite mer, inte gå på tå genom livet ... sluta hålla sig själv tillbaka. Det är min innerliga önskan att min bok och mina bilder uppmuntrar och utmanar, väcker frågor och ger inspiration till förändring.

Mera om mig och min filosofi